fredag 31 oktober 2008


--
En dag så ska allting bli bra, jag lovar!
endag, och jag hoppas på att den kommer snart!
Jag saknar tiden då vi var så tighta,
tiden då vi verligen visade hur mycket kärlek vi hade att ge..
och vi tog emot den med öppna armar..
Nu känns det som de är en stor tjock vägg emellan oss, alla!
en vägg som har blivit för tjock för att få hål på.
eller iallafall kommer det ta tid att få den att förvinna, man måste jobba på det..
men just nu orkar ingen..
istället-
sluter vi in oss i oss själva,
och håller allt inom oss,
både all vår kärlek & allting annat!
Man känner inte att man kan va till nån hjälp,
men när man väl försöker hjälpa,
och sedan märker att man att aldrig lyckas,
så slutar man med "försöken"
så till sist försöker man inte alls..
visst,
dagarna går på som vanligt,
ingen orkar, fast alla vill,
för jag vet-
att någonstans inom oss,
känner vi alla samma saknad,
en saknad som är så stor..
Det är saknaden efter :
hur vi levde .. tillsammans.. för inte så länge sen..

Inga kommentarer: